Att vi ska ha en bra skola är de flesta överens om. Däremot finns stora skillnader i synen på hur vi bäst uppnår kvalitet i skolan.

Under många år har Vänsterpartiet och Socialdemokraterna systematiskt motarbetat all form av kvalitet i undervisningen genom att tona ner vikten av utbildade lärare. De införde en generell lärarutbildning där alla skulle kunna hoppa in och undervisa lite var som. De ville avskaffa begreppet lärare och ersätta det med mentor. Krav på statlig styrning, nationella kriterier och vikten av ämnesbehörighet motarbetades med kraft.

Folkpartiet och regeringen lägger nu om både lärarutbildningen och inför en lärarlegitimation med krav på rätt utbildning, ämnesbehörighet samt att man undervisar i de stadier som man är legitimerad för. Det är inte konstigt att resultaten har sjunkit de senaste åren och främst i exempelvis ämnet matematik. Här har vi, genom Västeråsalliansens initiativ, upptäckt att vi har flest obehöriga lärare som undervisar i just ämnet matematik. Det är inte acceptabelt.

Folkpartiet tog initiativ till lärarkompetenskartläggningarna i Västerås och detta ställer krav på arbetsgivaren att fortsätta satsa på fortbildning av lärarna. Under förra mandatperioden var kompetenshöjande insatser mer angelägna än höjda lärarlöner. Regeringen fortsätter under 2012 med Lärarlyftet. Det kommer nu helt att inriktas på att få fler lärare ämnesbehöriga, vilket är helt avgörande för kvaliteten och resultaten i skolan.

Resultaten i Västerås sägs vara de bästa på länge i grundskolan. Det är en sanning med modifikation. Faktum är att årligen lämnar drygt 200 elever grundskolan utan full-ständiga betyg. Därmed är de inte behöriga till gymnasieskolan.

Ett ännu större problem som inte slut-betygen säger mycket om är att många elever har fått godkänt betyg av sina lärare, trots att de inte uppnått kunskapsmålen. De har fått ett snäll-G. Detta upptäcks relativt snabbt på gymnasieskolans program i form av snabba byten, avhopp eller att man lämnar gymnasieskolan efter tre år utan fullständiga betyg, i form av ett slutbetyg.

Detta har Folkpartiet försökt att uppmärksamma under åren och därför är riksdagens beslut om skärpta krav för att komma in på gymnasieskolan ett viktigt första steg. Men betygssättningen måste bli mer korrekt och här har lärarna ett stort ansvar. De årliga rapporter som de pedagogiska nämnderna tar fram bekräftar att det finns ett starkt samband mellan de resultat eleverna har med sig från grundskolan och hur man sedan klarar sig i gymnasieskolan.

Västerås måste ta de rekordhöga slutbetygen med en stor nypa salt och kritiskt granska underlaget. Vi vet exempelvis att vi har ett antal högstadieskolor som sätter alldeles för höga betyg om man jämför nationella provet och slutbetyget i årskurs 9. Störst avvikelse ser vi i just matematik. Eleverna får högre betyg än vad de egentligen borde ha i förhållande till det nationella provet.

Skolans kvalitet och resultat i Västerås är egentligen mycket sämre än den bild som slutbetygen visar. Västerås måste satsa på de skolor som har sämst resultat. IDA-teamen måste fortsätta att finnas kvar på skolor som har stora utmaningar. Vi måste fortsätta jämföra grundskolans betyg och betygen i gymnasieskolan och vi måste som en sista åtgärd lägga ned grundskolor som under många år visat på dåliga resultat.

Eleverna har rätt till en bra skola med duktiga lärare och en stark skolledning. Det är vår uppgift att se till att de får dessa möjligheter.