Moderaten Tomas Högströms landstings­majoritet presenterade för en tid sedan landstingets delårsrapport nummer två, i vilken det framkom att sjukfrånvaron minskar bland personalen. Det lät ju bra vid en första ­anblick. På en rak fråga från mig i landstingsfullmäktige om det ska tolkas som att personalen blivit friskare, blev svaret att det hade den.
Detta ganska så självsäkra svar från Tomas Högströms landstingsmajoritet förvånade många bland fullmäktiges ledamöter. För att få klarhet i vilka bevis som fanns för att styrka detta påstående lämnade jag, Görel ­Malenaric Korkman och Hans Jansson in en interpellation till landstingsfullmäktige. Lite överraskade blev vi nog när det vid det ­senaste landstingsfullmäktige meddelades att man inte hade fått fram de svar man ­önskade och därför bad att få vänta tills ­februari med debatten.
I fullmäktige lät svaret att personalen ­blivit friskare väldigt självsäkert, så det ­borde vara lätt att underbygga ett sådant resonemang. En enkel åtgärd vore att helt enkelt fråga personalen i landstinget om de känner sig friskare idag jämfört med för två år sedan och om de väljer att gå till jobbet fast de ­borde stanna hemma, så kallad sjuknärvaro.
Tror Tomas Högström att det förekommer så kallad sjuknärvaro i det landsting han styr? Om han tror det, varför har han inte presenterat några åtgärder för att komma till rätta med detta? Som moderat riksdagsledamot verkade Högström för att ersättningarna till de sjuka skulle sänkas för att anställda ­skulle få morrötter att gå till jobbet. Så någonstans har Högström varit medveten om effekten av sänkt sjukersättning, eller har han om­prövat den uppfattningen?
I en tid när allt fler börjar bli oroliga för sin egen ekonomiska framtid och rädslan att kanske förlora sitt jobb kryper närmare, ­spelar det roll vad en stor arbetsgivare som Landstinget Västmanland gör för bedömningar. Västmanlands landsting tillhör de elva landsting som beräknas gå med överskott 2008. Det är mycket tack vare försäljningen av det tidigare landstingskansliet på Håll­gatan och inte minst effekten av den tidigare skattehöjningen på 52 öre.
Men dessa effekter går inte att räkna med kommande verksamhetsår. Särskilt inte när skattehöjningen ska återställas. Lägg därtill de ökade varsel vi nu ser ticka på i vårt län. Det kommer att innebära att fler förlorar ­sina jobb, vilket betyder lägre skatteintäkter, minskad köpkraft och en sämre tillväxt. Numera verkar det som om de som spår en ­negativ tillväxt börjar bli fler än de som inte gör det.
Lågkonjunkturen börjar på allvar slå mot landstingens ekonomier. Allt fler landsting varslar nu personal. Nyligen varslade Sahlgrenska universitetssjukhuset 600 anställda och Sörmlands landsting varslar 450 anställda.
Vårt landsting befinner sig än så länge på en ekonomiskt acceptabel nivå men man behöver inte höja blicken alltför högt för att se orosmolnen. Vad gör vårt landsting i detta läge?
Socialdemokraterna har vid flera landstingsfullmäktige och landstingsstyrelse­möten tagit upp detta. Vi är oroliga för att den landstingsplan som antogs i september, och som byggde på Sveriges Kommuner och landstings augustiprognos, redan är förlegad. I den landstingsplanen ingick en skattesänkning och den har vi ifrågasatt när vi ser att stora delar av kommun- och landstingssverige ­redan nu tar ordentliga smällar av lågkonjunkturen.
För att trygga jobben och landstingets långsiktiga ekonomiska ställning borde en skattesänkning läggas på is. Med en dålig ­tillväxt som biter sig fast, borde det inte vara en orimlig tanke att även ett landsting som vårt kommer att få smaka på lågkonjunkturen. Vi ser det redan idag med bland annat nerskrivningar av värdet på våra pensionsavsättningar.
Det vore med dessa omständigheter inte så märkligt om anställda går till jobbet fast de är sjuka. Statistiken med minskad sjukfrånvaro ser bra ut men innebär verkligen det att personalen blivit friskare?


LARS ERIKSSON
ledamot i landstingsstyrelsen,
ordförande för socialdemokraterna i Västerås