Maud Olofsson har uttryckt att fri rörlighet är viktigare än kollektivavtal och Folkpartiet har gjort till en av sina slogans att det inte behövs fler ”gnällspikar” i Bryssel.
Vänsterpartiet hävdar tvärtom att det behövs fler kritiker, eller gnällspikar, om man så vill.
EU:s revisorer anmärker årligen på kommissionen för att de betalar ut 30-35 miljarder kronor på felaktiga grunder. Bidragen har bland annat gått till en vägbordell, en påhittad silkesmaskfabrik och en skidbacke på Bornholm.
I Italien finns dessutom ett barnhem för cancersjuka barn som mottagit 60 miljoner kronor utan att en enda sjuksäng uppställts i barnhemmet.
Vår slutsats är därför att det behövs fler kritiker och gnällspikar i Bryssel – inte tvärtom.

Johan Lindahl
Vänsterpartiet i gnällbältet