Riksdagsledamöter (V): Dags för en särskild bonusskatt
Relaterat
Vi är många som under en längre tid upprörts över girigheten och bonusutbetalningarna i banksektorn. Nu har det till och med gått så långt att borgerliga riksdagsledamöter och ministrar som tidigare inte haft några invändningar mot bonuskulturen tycker att det får vara nog. Finansmarknadsminister Mats Odells (KD) kritik av bonusarna är välkommen.
Men det behövs mer än ord, det behövs också handling som leder till förändrat beteende i banksektorn. Regeländringar är på gång men de har försvagats sedan banksektorn protesterat. Finansmarknadsministern har tillsatt ett råd som ska se över vad som behöver göras för att förhindra att ytterligare finanskriser uppstår.
Det är bara det att i rådet sitter finansmarknadens aktörer. Det är som att sätta bocken till trädgårdsmästare. Och i dagarna har Finansinspektionens genomgång visat att bonusutbetalningarna väntas vara högre för 2009 än året innan, trots finanskrisen och trots den debatt om bankernas överdrivna risk-tagande som följt i dess spår.
Nyheterna om nya rekordbonusar i banksektorn visar att det inte räcker att politiker med ord fördömer bonusar, det behövs också konkreta åtgärder som innebär riktiga förändringar. Det är dags för regeringen att sluta prata och i stället lägga konkreta förslag. Bankerna behöver ekonomiska incitament för att ändra sitt beteende. Därför föreslår Vänsterpartiet en bonusskatt.
Storbritannien har infört en 50 procentig skatt på bonusar i banksektorn. Det innebär att de banker och institut som betalar ut bonusar över ett visst belopp, i Storbritannien cirka 290 000 kronor, får betala en extra skatt på 50 procent på det överskjutande beloppet.Till skillnad från i Storbritannien bör Sverige inte ha någon bortre tidsgräns för skatten, utan den bör finnas så länge behovet finns. Beloppsgränsen kan också behöva vara lägre än i Storbritannien, menar vi.
Samtliga svenska banker och hypoteks-institut, samt utländska banker med filialer eller dotterföretag i landet bör omfattas av bonuskatten, precis som i Storbritannien. En extra skatt gör att bonusar inte längre blir lika attraktiva i banksektorn. Väljer bankerna ändå ett sådant system så kostar det för dem, samtidigt som samhället får tillbaka en del av sina kostnader för finanskrisen. I Storbritannien räknar man med att på några få månader få in omkring sju miljarder kronor.
Dessutom bör statsminister Fredrik Reinfeldt (M) sluta upp bakom Frankrikes president Nicolas Sarkozys och Storbritanniens premiärminister Gordon Browns förslag om internationell skatt på bonusar. Nu finns det möjligheter att äntligen få till stånd internationella överenskommelser som begränsar girighet och ökar säkerheten för övriga samhället. Då måste vi ta det tillfället i akt.
Pengarna som denna skatt kan ge behövs om vi ska kunna nå FN:s mål att halvera fattigdomen till 2015 eller till miljö- och klimatåtgärder. Ofta går dessa hand i hand eftersom det är de fattiga länderna som framför allt drabbas av klimatförändringarna.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 3 feb 2010 07:27 Bo C Pettersson
Jag är oxå upprörd över hur ledningarna i de stora börsnoterade företagen roffar åt sig men inser, till skillnad från artikelskribenterna, att det problemet inte ägs av våra politiker utan av bolagens ägare och styrelser.
Vänsterpolitiker har aldrig och kommer aldrig att inse var gränsen för statens ansvar för och engagemang i samhällslivet går. För dem är allt mänskligt liv politik.
Skrivet 3 feb 2010 09:31 Bo LO Högberg
@ Bo C Pettersson
Dessvärre kan sk "vänsterpolitiker" kontra med samma argument:
Företagsledare har aldrig och kommer aldrig att inse var gränsen för företagandets ansvar för och engagemang i samhällslivet går. För dem är allt mänskligt liv företagandet
Ingetdera är hundraprocentigt sant men i respektive själ anser man den egna dogmen vara den riktiga
En debattör i dagens VLT, Thore Gårmark, pekar på egna företagandet som "en livsgärning" värd att värna om. Andra anser att människor - som barn och barnbarn - av kött och blod, är mer att värna om än aldrig så mycket av andra sorters livsgärningar. Som gamle LO-ordföranden Malm brukar säja i TV-sofforna: Varför ska företag som inte kan betala skäliga löner få finnas kvar?
Med bonusbubblorna som inte brast har företagsvärlden skapat problem in i den politiska världen och nu anser du att den politiska världen stillasittande ska ge företagens representanter absolution?
Och du kritiserar andra för "politisk förspänning"?
Skrivet 3 feb 2010 19:23 boggy
@ Bo LO Högberg
Nu gör du det svårt för mig. Jag hade redan anslutit mig till Bo C:s linje när du kom med ditt insiktsfulla inlägg - och då börjar jag "tveka". Även om jag kanske fortfarande är på Bo:s linje har jag en del kommentarer.
För ett antal år sedan när bonusdebatter etc. gick höga förra gången bildade företagarna ett "Estetiskt Råd" vill jag minnas med Volvos Leif Johansson i spetsen som var dåtidens under av måttfullhet - lät man påskina. Det rådet skulle utarbeta lämpliga estetiska regler som företagarna tog på sig att leva efter. Detta var tänkt som ett steg av självsanering för att undvika just politikers och andras klåfingrighet på företagandets själ och väsen.
Är det vi ser idag resultatet av dessa "estetiska regler" blir jag ju inte imponerad. Att inte det här gänget fattar att de genom sina excesser håller på att såga av grenen de själva sitter på är en gåta. Intelligensnivån kan inte vara särskilt hög i den församlingen - den saken är klar.
Skrivet 3 feb 2010 20:53 boggy
@ Bo LO Högberg
Ibland har jag försökt att finna svaret på frågan om det finns några rationella förklaringar till dessa fullständigt oacceptabla ersättningsnivåer, bonusar etc. Jag är säkert "ute och cyklar" men efter mina år i USA, där jag träffade representanter från ganska många företagsledningar, fick jag en känsla av att problemet - som vanligt - kommer därifrån.
Ända sedan Columbus tid har amerikaner löst sina problem (naturligtvis starkt förenklat) på ett ganska typiskt sätt - starka personer går ihop och löser med gemensamma krafter ett problem som kanske hotar deras existens.
När man så bildade gruppen blev en av de första frågorna - vem skall leda oss? När man då valde ledare gick man väldigt ofta på pengarna. De hade alla mer eller mindre startat från noll och den som vid tillfället var rikast betraktades också med en viss rätt vara den skickligaste ledaren.
Cont.
Skrivet 3 feb 2010 20:56 boggy
Cont.
@ Bo LO Högberg
Men att därifrån tro att om man kastar till en företagsledare en massa pengar så blir han/hon duktig, är ju naturligtvis fånigt. Han eller hon är fortfarande en anställd som blivit utsedd att leda ett i stort sett redan fungerande företag. Vederbörande har som regel inte byggt upp någonting från början utan att i princip bara skaffat sig en utbildning, haft de rätta föräldrarna och ett bra nätverk - och möjligtvis jobbat på ett mindre företag tidigare.
Problemet är att berikar man en person utöver personens "kompetensnivå" slår det obönhörligen tillbaks mot den som berikat personen i fråga. Och den utsedde får snabbt epitetet "more money than brain" och drar löjets skimmer över hela företaget.
Man blir inte smart av pengar men om man är smart kan man bygga upp något från grunden som ger pengar. Om exvis Ingvar Kamprad plötsligt skulle få för sig att ta ut en miljard om året i lön/pension från IKEA skulle jag inte ha några som helst problem med det.
Skrivet 4 feb 2010 08:47 Bo LO Högberg
@ boggy
I USA finns en annan verklighet vi ibland förbiser. Nybyggarna hade tidigt ett "yttre hot" där Européers sätt att på feodalmanér ta för sej ur vattenhål och av ätbara grödor skapa motsättningar till urbefolkningens egen världsbild. Strider föds.
Invandrarna kopierar nu Europas borgar, skyddar sina grupper och skapar skydd för boskap och odlingar som likt våra samer nog var första mätetalet för rikedom. Förutom att ett skriande underskott på damer skapar ett märkligt bordellglorifierande lär man tidigt hur den som är utan tillgångar, tar till vapen och tar för sej av andras egendom. Alltså inte så mycket av våldskultur internt sociala klasser som att den som är trängd till slut biter ifrån sej
Härur tycker jag det är rätt att uttolka den amerikanska drömmens värdemätare: att ansamla kapital för att skapa ett skydd mot fall ner till en sämre levnadsstandard. Därtill människans ibland absurda slutledningsförmåga: ju mer av tillgångar desto bättre skydd mot omvärlden.
Skrivet 4 feb 2010 09:23 Bo LO Högberg
@ boggy
En fortsättning om jag tillåts…
Håller med om att de amerikanska tendenserna börjat föras över på Sverige.
Ett antal händelser har sakta monterat ner svensk "oskuld". Morden på Lindh och Palme men också mer av våld - även om de många mediernas mångfaldigande överdriver våldsutbudet - ser vi nu hur folk önskar få bättre skydd.
Vaktbolagens famösa expansion, krav på utökad poliskår, folk inte säkra i sina hem, Östeuropas fall och utvandring, Europeiska kriminella ligor, de beryktade MC-gängen, spekulation mot svenska valutan, allt börjar sakta men säkert skapa ett liknande yttre hot som det amerikanska invandrare upplevde.
Vi vill skydda oss och det kostar pengar. När också våra tidigare så modesta företagsledare börjar med ohemula uttag ur systemet minskar utrymmet för de på lägre nivåer och spannet mellan den välsituerade och de mindre bemedlade ökar. Och motsättningarna ökar med större intäktsskillnader. Slutledning: ju mer av tillgångar desto bättre skydd!
Skrivet 4 feb 2010 12:34 boggy
@ Bo LO Högberg
Av din intressanta utläggning drar jag slutledning att ju mer etablissemanget förser sig, ju mer behöver dom. Detta för att skaffa det skydd som de, deras barn och barnbarn - och nu också deras barnbarnsbarn verkar det - behöver för att säkerställa deras levnadsnivå för all framtid.
Detta ökar i sin tur klassklyftorna vilket ger ett ytterligare behov av att öka klyftorna. Behoven inom etablissemanget synes växa med kvadraten på klassklyftorna. Inom reglertekniken kallas detta för positiv återkoppling och det brukar inte vara någon bra förutsättning för stabil drift.
Ja, vi människor är ju ett säreget släkte - vi jobbar hårt på vår egen undergång tycks det - ett jobb som nu framgångsrikt leds av Alliansen synes det. Djuren jobbar i varje fall för artens fortbestånd.
Skrivet 6 feb 2010 07:53 Bo LO Högberg
@ boggy
Ja, då medelsutrymmet i stort sett är konstant vid varje givet tillfälle får någons överuttag konsekvensen att det blir mindre över till andra. Men åter till sakfrågan:
Jag tror att åtgärdandet av bonusarna möjligen kan vara ett av recepten att intagas som liquid behandlingsform, men att diagnosen nog mer borde luta mot att det är Risktagandet som måste åtgärdas. Okej; att ta risker är det som för saker framåt men att se björnsaxen och ändå stoppa foten däri är mer än korkat.
Bankerna är ju med olika statliga eller överstatliga garantier något av den här världens mest skyddade verkstäder och frågan är väl om man inte också utnyttjar även statliga insättningsgarantin för för sparare för att komma runt eventuell goodwill-förlust: Ingen kommer ju till skada så risker behöver inte övervägas?
Bonusar är en belöning för att tillfoga systemet skada! Att ta bort bonusarna - vilket bör göras - reparerar inte nödvändigtvis systemfelet: Risktagandet utan konsekvenser.
Skrivet 7 feb 2010 00:59 boggy
@ Bo LO Högberg
Du har en point och vi är helt överens när det gäller bankernas avsaknad av ansvar för risktagande och deras bonusar naturligtvis. Samtidigt är jag alltid misstänksam mot politikers inblandning i det operativa. En luttrad bankman uttryckte under förra bankkrisen att "förlora miljoner det klarar vi av på egen hand men att förlora miljarder - då behöver vi hjälp av politiker".
Även om jag inte har något konkret att peka på den här gången så säger min magkänsla att går det riktigt snett inom bankväsendet så brukar det ligga politik bakom. När Alliansens Anders Borg, Mats Odell och Fredrik Reinfeldt är ute och predikar återhållsamhet inom bankerna och påstår sig uppröras djupt av excesserna - som deras partibröder och supportrar ägnar sig åt - är det något skumt. Att man inte har bättre ordning i de "egna leden" bekymrar mig - det ger ett intryck att man inte menar vad man säger.
Skrivet 8 feb 2010 06:32 Bo LO Högberg
@boggy (& V)
Du boggy, skriver: "…alltid misstänksam mot politikers inblandning i det operativa" vilket dessvärre de statliga garantierna är. Spararnas insättningsgaranti må finnas men utformas så bankerna inte kan dra nån som helst fördel av den.
Att bankdirektörer kan se en numerär på siffrorna som gränsen för vad bankerna klarar av att täcka, innebär man trots allt ser en gräns, vilket är nåt slags sundhetstecken jag nog måste ifrågasätta om det verkligen finns. Men politikernas utformning är ju att dels ge ett generellt stöd när den här typen av kriser uppstår men låter finanssystemet självt inkassera återbetalningen av de lån som legat som grund för krisen och dessutom med hjälp av den statligt finansierade indrivningsorganisationen som istället borde återta de pengar staten nu "pytsat" ut för att rädda banksystemet!
"Förra krisen" om nåt, var väl politikerstyrd av novemberrevolutionen 1985. Dennis borde ha varit kvar som trycksvärta i den tecknade seriens alla fäldt.
Skrivet 23 feb 2010 22:56 Hesen
Riksdagsmannen glömde en sak. Vi har lagt ner väldigt mycket resurser i Sverige på att skapa duktiga ishockeyspelare, som i färdigt skick spelar i Kanada. De sju bäst betalda svenska ishockeyspelarna i Kanada, tjänar mer på ett år än de 32 högst betalda företagsledarna i svenska börsbolag. För de svenska företagsledarna betalas det inkomstskatt och 32 % sociala avgifter på bruttolönen.
Kan inte vänsterpartiet driva frågan om att avtal skall slutas med de svenska ishockeyspelarna i Kanada att de skall betala 50 % av sin inkomst i skatt i Sverige. Som en slags återbetalning av det vi kostat på dem.
OBS Ironi, eftersom vänsterpartiet tycker det är OK att tjäna 100-tals miljoner på idrott eller lotteri, men inte på hederligt arbete