Vi får en krympande kostym för kyrkan. En miljon färre medlemmar och minst en miljard kronor mindre att röra sig med varje år. Det är verkligheten för Svenska kyrkan år 2020, om nu aktuell medlemsprognos slår in.

Således angeläget för alla beslutsfattare inom administration, i kyrkoråd, i stiftsfullmäktige och stiftstyrelser samt i Kyrko-mötet att möta det här scenariot med att dra i ekonomibromsen för den löpande dagliga verksamheten. Det går inte längre att bara se ett år framför sig och tro att allt ordnar sig framöver i tiden.

Församlingar, små som stora, har redan nu bekymmer med den framtida ekonomin. Det gäller att granska all verksamhet och se vad som kan göras för att rädda kyrkolivet för kommande år. Kyrkor stängs för kortare eller längre perioder, gudstjänstliv reduceras, diakonin fråntas resurser och att kyrkomusiken tonas ner är några exempel på vad som väntar i kyrkan.

Viktigt är att Svenska kyrkans alla nivåer förstår allvaret i den här ekonomiska situationen och ”rättar mun efter matsäcken”. Det är inte enbart församlingarna, som skall ta det ekonomiska ansvaret. Vid Västerås stifts budgetsammanträde inför 2010 var givetvis ekonomin på agendan. Här noterades att för år 2010 är det lugnt, men därefter kommer sämre tider.

I debatten granskades förstås budgetförslaget ingående och själv ifrågasatte jag ett anslag på 200 000 kronor för vänstiftsutbyte i England. Jag menade att detta utbyte, i och för sig säkert givande, inte är en prioriterad verksamhet i besparingstider. I stället bör engagemang med inriktning på ökat samarbete med arbetsliv, skola och invandrare prioriteras, det vill säga fokusering på verksamhet bland människor i samhället.

36 ledamöter i domkapitlet, egendomsnämnden och stiftsstyrelsen i Västerås stift har nu genomfört ett besök i det engelska vänstiftet. Det var en fyradagarsresa till en kostnad av 290 000 kronor! Avsikten med resan var att etablera kontakt med vän-stiftet. Gamla och nya ledamöter i de tre funktionerna skulle också få lära känna varandra och egen verksamhet, en ”kickoff” som det heter. Jag undrar givetvis om inte den senare ambitionen lätt hade uppnåtts med några dagars utbildning på hemma-plan.

Den i mitt tycke höga kostnaden försvaras med att ”kostnaden skall slås ut på hela den fyraåriga mandatperioden, som kommer att innebära hårdare tider.” Se, här ett argument i en ekonomisk planering som jag aldrig tidigare mött!

Det är nu stiften och Kyrkomötet skall föregå med goda exempel på initiativ och argument för att alla nivåer i Svenska kyrkan skall ta ansvar för framtidens ekonomi. Alla måste vi nu avstå från dyra resor och andra kostsamma faciliteter, rationalisera administration samt i stället prioritera kyrkans allra viktigaste uppgift, nämligen den att bland människor ”fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission”.

Västerås stifts Englandsresa bidrar nog inte till att vända medlemsbortfallet i Svenska kyrkan!

Hans G Eriksson
ledamot i stiftsfullmäktige och Kyrkomötet, Västerås