Han menar att friheten för den utbildningsvetenskapliga forskningen inskränks. Det är precis tvärtom. Med regeringens politik ökar friheten för den utbildningsvetenskapliga forskningen.

Huvudansvaret för att finansiera utbildningsvetenskaplig forskning ligger som tidigare på universitet och högskolor, vars direkta anslag till forskning ökar med 1,5 miljarder kronor under perioden 2009–2012; därtill kommer avskaffad så kallad högskolemoms som också ger lärosätena ökat ekonomiskt utrymme. Den närmare fördelningen av dessa resurser beslutas av lärosätena, och en stor andel av dem har angett forskning om utbildning och lärande som ett högt prioriterat område i sina forskningsstrategier. Vad det ska forskas om och på vilket sätt med dessa medel är helt upp till lärosätena själva.

En annan viktig finansiär av utbildningsvetenskaplig forskning är den utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskaps-rådet, UVK. Hittills har bara forskning som bedrivs i anslutning till lärarutbildning kunnat få stöd. Detta krav ersätts nu med en vidare bestämmelse om att forskningen ska ha relevans för skolans och förskolans utveckling för att få medel från UVK.

Samtidigt tydliggör vi att kommitténs ledamöter tillsammans ska besitta kompetens från olika vetenskapliga discipliner med relevans för utbildningsvetenskapen, för att markera ämnets bredd och tvärvetenskaplighet. Dessa två reformer innebär ett betydligt större manöverutrymme för den utbildningsvetenskapliga forskningen.

Tobias Krantz
högskole- och forskningsminister