Mikael Vilbaste (MP) skriver i en artikel 28 juni att det är bara förnyelsebar energi som gäller, men där tar han fel. Vid närmare analyser av bland annat vindkraften finns ett antal osäkerhetsfaktorer:

• Endast 30 procent av tiden snurrar ett vindkraftverk
• Det kostar att backa upp med annan kraftkälla då det inte blåser.
• Vindkraften är subventionerad.
• Det råder stora osäkerheter om vad de långsiktiga underhållskostnaderna blir.

När det inte blåser så måste man backa upp med kol, naturgas eller vattenkraft. Nya kärnreaktorer kan också backa upp. Men problemet är att de täckande energikällorna kostar pengar, det vill säga när de står still och drar fasta kostnader.

Det som räddar situationen är smarta elnät där ojämnheterna utjämnas genom lagring eller styrning av förbrukningen. Men trots det kan aldrig vindkraften existera som enda kraftkälla utan det måste finnas en stark baskraft i samhället och det är kärnkraften.

EU-kommissionen räknar med att 20 procent av elförbrukningen täcks via vindkraft 2020. 10-15 procent av elförbrukningen är dock mer realistisk. Frågan är om vindkraften blir lönsam om man räknar bort subventionerna. Vindkraftsparker i kraftbolagsregi blir sannolikt olönsamma utan subventioner men däremot kan vindkraften bli betydelsefull energikälla som lokal kraftkälla för villor, bostadsföretag och lantbruk. Småproducenterna använder primärt energin för eget bruk men vid överskott levererar den till det smarta nätet och man får betalt för elmängden till fast pris. Detta kommer också i allt väsentligt gälla för elenergi via fotoceller.

Enligt EU-prognoser kommer vind och sol att stå för 35-40 procent av elproduktioneni Europa på 2020-talet. Biobränslen och avfall beräknas då svara för högst 15 procent av energiförbrukningen. EU-kommissionen konstaterar att kärnkraften kommer att svara för mer än 30 procent av elproduktionen i EU.

Men också fossilgasen blir viktig men sårbar energikomponent i Europa genom import från öst och syd. Eldning med det miljövidriga kolet kommer att bli ifrågasatt inte bara av klimatskäl utan också av miljöskäl. Oljan blir sannolikt så dyr att man inte att har råd med den. Redan om några år är efterfrågan 10 miljoner fat större än möjligt utbud. Oljekatastrofen utanför USA kommer också att öka utvinningskostnaderna för olja.

Därför kommer fjärde generationens kärnreaktorer som kan använda redan använt kärnbränsle för 3 000 års ytterligare körning att byggas i EU. Vår bedömning är vidare att kärnkraftens elproduktionskostnad kommer att ligga 50-60 öre per kilowattimme, vilket är klart under priset för osubventionerad vindkraft. El via solceller kommer att sjunka i pris och kommer på sikt att närma sig ett pris kring kärnkraftens pris. Solenergin har förmånen av låga underhållskostnader och relativt enkel teknik. Kärnkraft och solenergi i kombination 2050 skulle kunna bli de verkliga vinnarna.

Genom ökad elproduktion kan Europas och världens totala energikonsumtion sänkas bland annat via värmepumpar och elbilar. Eldrift är fyra till fem gånger så effektiv, Det innebär att drivmedelsförbrukningen för fordon kan drastiskt sänkas. På en kilowattimme el kommer man fyra gånger så långt som för motsvarande mängd olja. Den ökande bristen på åkermark kommer att hålla tillbaka bioenergin och det leder till att allt mindre kan användas för biobränsle medan däremot avfall kan förgasas eller rötas till biogas. Högst 10–15 procent av det totala energibehovet kan tillgodoses av biogas.