Argumentet att ett starkt svenskt anställningsskydd, las, hindrar arbetsgivare från att anställa unga, hur riktigt är det? Är las starkt?

I samarbete med forskare och regeringar har OECD moderniserat ett jämförelse-index för olika länders anställningsskydd. OECD-index 2008 visar tydligt att Sverige inte utmärks av en stark las. Sverige har det tionde svagaste anställningsskyddet av OECD:s 30 länder!

2007 gjorde Fredrik Reinfeldt en stor liberalisering av las, främst gällande regler för tidsbegränsade arbeten och för bemanningsföretag. Därmed gick Sverige från plats 20 av 28 länder (OECD-index 2003) till 10 av 30 (1 = svagast, 30 = starkast). För enbart bemannings- och tidsbegränsade arbeten har Sverige det fjärde svagaste eller mest flexibla anställningsskyddet (OECD 2008).

Enbart Portugal har nedmonterat las mer än Reinfeldt och nu vill han försämra det ännu mer. Tolv månaders provanställning i stället för sex. På detta sätt smygändras las av högern.

Arbetsgivare kan nu avbryta provanställning utan att ange något skäl, utan krav på saklig grund och beslutet kan inte prövas rättsligt. Om provanställning inte räcker tillåter las även två års allmän visstids-anställning (utan att ange skäl varför arbete är tidsbegränsat) och två års vikariat utan att arbetsgivaren behöver ge fast jobb.

Det finns i praktiken inte några hinder att avskeda den sist anställde på grund av arbetsbrist. Uppsägningstid är en månad de första två åren. Det är billigt att säga upp i Sverige utan krav på avgångsvederlag, som är vanligt i andra länder, till exempel Danmark.

Juristen S Engblom har via Statistiska centralbyråns AKU för 2008 dessutom bevisat att:

w Tidsbegränsade anställningar ges oftare till 15–24 åringar (52 procent) än till övriga åldersgrupper (18-6 procent). Detta ger unga många glapp mellan olika anställningar, men förklarar inte hög ungdoms-arbetslöshet.

w 12,9 procent unga är arbetslösa från tidsbegränsade arbeten, att jämföra med 25–33 procent i övriga åldersgrupper, och de övriga blir långtidsarbetslösa.

Svenska lagen om anställningsskydd är den tionde svagaste i OECD. Det finns föga i las utformning som ger företag anledning att undvika att anställa unga eller enbart ge dem tidsbegränsade jobb. Forskning ger inte stöd för att las påverkar ungas arbetslöshet negativt. Faktum är att Arbetsdomstolens praxis och förändringar av las har gått i liberaliserad riktning samtidigt som den relativa ungdomsarbetslösheten ökat.

Förklaringar till den höga ungdoms-arbetslösheten får sökas på andra håll än i lagen om anställningsskydd.