Sätt stopp för hjärtlös behandling av grisar
Relaterat
Jag vet inte vad som känns värst, att titta på bilden av den lilla levnadsglada griskultingen som vill leka, skapa relationer och upptäcka omgivningen – och veta vilket grisliv den troligtvis går till mötes, eller att se bilden på den fixerade suggan med den trötta blicken.
Suggan är trött och sliten eftersom hon tvingas föda kull på kull, inte tillåts röra sig och står på betong som ger sår och bölder.
I medias rapportering (strax före jul 2008 och i år) har dessa djurs situation äntligen uppmärksammats.
Under våren 2009 satte svensk media fokus på det bristande djurskyddet inom den danska grisnäringen (25 miljoner grisar). Det rapporterades om obeskrivlig misär på de gårdar som besöktes och om svår misshandel av djuren på väg till slakt, för att snabbare få in dem i lastbilarna och pressa priserna.
I november i år avslöjade Djurrättsalliansen att de aspekter som kritiserats inom den danska grisnäringen återfanns även på många gårdar i Sverige.
Men lidandet är inte slut när grisarna lämnar gårdarna.
Cirka 14000 grisar skadas eller dödas varje år under transporten till slakterierna.
Där vidtar en ångestfylld väntan på döden.
När det är dags för avlivning motas grisarna fram i gångar mot målet: gaskammaren.
De pressas in i en hiss och sjunker ner till gaskammaren, där de under 15 långa sekunder plågas i den 90-procentiga koldioxiden.
Ett senare moment är skållning, och det förekommer att grisar vaknar upp i det heta vattnet och skållade försöker ta sig därifrån.
Dödskontrollen har missats, för det ska gå fort, kropparna ska ju säljas till lockpriser.
(Även ekogrisar kastreras utan bedövning, transporteras och dödas i slakterier.)
Som en insändarskribent påpekade i VLT den 9/12 skrev Maxi Stormarknad i en reklamtidning vecka 49 bland annat: ”De svenska bönderna levererar kött som producerats enligt våra stränga djurskyddsregler. Köttet kommer från gårdar med god djuromsorg…”
I svaret skrev Ica att de har fullt förtroende för den svenska lagstiftningen.
Vi har nu sett att lagstiftning är en sak, efterlevnaden en helt annan.
Övriga livsmedelskedjor har också mycket att leva upp till med tanke på djuretik.
Vad som varit positivt är att vi inom Djurens Rätt bemöttes väl när vi i början av november besökte de två största Ica- och Coop-butikerna, Ica Skiljebo samt Willys på Hälla för att informera och diskutera frågor rörande grisar och andra djur.
Vissa frågor av mindre allvarlig karaktär än djurplågeri ältas i media och i olika forum snart sagt varje dag. Nu är det på tiden att människans behandling av andra medvetna, kännande varelser belyses och tas upp till diskussion.
Och det fordras kraft-fulla åtgärder och politiska beslut för att ändra situationen för djuren.
Konsumentmakten, som det är populärt att hänvisa till, fungerar inte. Alltför få konsumenter är beredda att ändra sina inköpsvanor.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 21 dec 2009 08:37 Animal fan
Det är verkligen upprörande att djur inte behandlas humant i vårt "civiliserade" samhälle. Även djur har känslor och ska behandlas med empati och omsorg. Pga lönsamhetstänkande behandlas alltför många djur som livlösa inkomstbringande produkter, vilket verkligen är grymt mot dessa varelser som gör och gjort mänskligheten så stor nytta.
Skrivet 21 dec 2009 09:57 Tjalle Tvärvigg
Behandlingen av djur återspeglar samhället i stort. Där djurplågeri accepteras är våld mot andra människor också vanligt. Tyvärr så har rättsväsendet de senaste 40 åren blivit allt mera tolerant mot våldsverkare, och det drabbar indirekt även våra djur.
Skrivet 21 dec 2009 12:46 Ankan
När människor i sig inte kan hålla sams, utnyttjar varandra, gasar varandra, dödar varandra, torterar varandra med mera blir det nog rätt dåligt prioriterat sådana här saker i det hela stora. Det kan liknas vid att vi sitter här i vårt teknologiska samhälle, vilket existerar pga. exploatering av låglöneländer någon annanstans och folk har det dåligt. Exponering av det ger de flesta dåligt samvete och några donerar lite pengar för att dämpa det. Men mer berör det inte människan och deras liv. Och människan har rätt att skärma sig ifrån informationen i sig eller dra sig undan från den. Folk har ju "bättre" saker för sig än att oroa sig om allt ont i världen. Folk värderar sina Ipods och platskort högre i sin vardag.
Och det är väl i princip det hela runt det här med kedjan av köttproduktion i sig därtill.
Är detta något nytt dock? Inte alls, bara större skala. Inte för att det är försvarbart men ni skulle sett hur det var på många gårdar för 100 år sedan.
Skrivet 21 dec 2009 16:09 Jan Eurico Melin
Apan och grisen lär enligt sakkunnskapen stå människan närmast. Orwells Djurfarmen är en läskig fabel för sej. Och apornas planet har man ju hört talas om. Som också för den delen visats på tv som film.
Men efter ha läst om det här otäcka grisar blir utsatta
för. Och inte bara om det här hjärtlösa utan också om mycket annat som är rena djurplågeriet.
Det är något fruktansvärt sådana missförhållanden det tycks ha blivit inom djurhållningen i Sverige efter det vi kom in i eu-familjen.
Så frågan är om det på sidan av Apornas planet, Möjligen finns någon Svinens planet också ?
Skrivet 21 dec 2009 17:59 Hesen
Samtidigt som Djurens Rätt arbetar för att de djur som människan håller som sällskaps- eller köttdjur inte skall utsättas för djurplågeri, arbetar andra organisationer, t.ex. Svenska Rovdjursföreningen för att yttterligare 10.000-tals oskyldiga vilda djur skall lida en kvalfull död eftersom de vill att vargstammen skall öka obegränsat.
Skrivet 22 dec 2009 10:57 Elake Måns
1/ Efter allt det sviniga man får läsa om, Nu några korta fakta om människans vän svinet. Som så långt man kan se som uppskattat husdjur funnits i över 7000 år hos svensken.
Svinets och människans livsfunktioner påminner om varandra. Liksom svinens sätt att umgås med varandra är mänskligt. Svinet säger nöff nöff och grymtar emellanåt åt människan för att göra sig hörd. Preciss som människan ibland under smeknamnet Svin på sitt vis grymtar åt svinet.
Men har inte som människan en näsa i olika format och kulörer som luktorgan. Istället ett tryne som också är den känsligaste kroppsdelen. Med hjälp av luktsinnet som är inbyggt i trynet. Känner den igen sin mat, sina vänner liksom också sina belackare.
Svinet har i motsats till sin närstående och i vissa fall vän människan en svans med knorr på. Och svinet är precis som människan ett sällskapsdjur. Och i motsats till vissa människor är det flitigt och renligt.
Skrivet 22 dec 2009 11:08 Elake Måns
2. Fortsättning Människan och Svinet/ Efter en saklig jämförelse så är i motsats till många människor svinet mycket intelligent. Och i motsats till många människor så njuter svinet av förhållanden i den ekologiska animalieproduktionen.
Svinet är skapt som ett svin och fungerar därför också som ett svin ska göra. Och fungerar och lever naturligtvis efter dom levnadsregler och förhållanden som ett svin har rätt att få göra.
Liksom människan är skapt som människa och därför också bör fungera som en människa. Och preciss som svinet har rätt få leva på sitt sätt och på sitt vis. Så självklart ska även människan leva under normala levnads förhållanden och lagstadgade levnadsregler.
Svinet månar om sin omgivning i motsats till många människor. Renligheten är a och o för ett svin. Så skitig som en gris är en myt, Och precis som människor som ibland badar gyttjebad. Så badar också svinet när det är varmt gyttjebad för att svalka av sej.