I går kommer flera glädjande besked. Sysselsättningen utvecklas bättre än väntat i USA och det svenska budgetunderskottet beräknas bli lägre än regeringen tidigare hade fruktat.

Finansminister Anders Borg har ett betydligt bättre läge än kolleger i flera andra länder. De har hotande höga budgetunderskott. Där krävs sänkta utgifter och höjda skatter när ekonomin återhämtar sig.

I Sverige ser siffrorna betydligt bättre ut. Här kan det till och med finnas utrymme för någon ytterligare reform. Redan har de allra flesta svenskar fått mer pengar i plånboken genom att skatterna har sänkts.

Det borde därför se bra ut för den borgerliga alliansen i valet nästa år. Men opinionsmätningarna visar snarare på ett litet övertag för den rödgröna oppositionen.

Regeringen har gjort arbetslinjen till sin viktigaste fråga. För att säkra den framtida välfärden krävs att fler yrkesarbetar längre. Det finns också ett starkt folkligt stöd för att det skall löna sig att arbeta och att bidragsfusk skall hindras.

Men samtidigt kan ett par förändringar för att hävda arbetslinjen ställa till problem. De flesta tycker att det är fel med en ”evig” sjukskrivning eller lättvindig förtidspensionering. Men när de nya reglerna enligt Försäkringskassan leder till att svårt cancersjuka tvingas söka nya arbeten är det uppenbart att något har gått fel.

Lägre skatter för arbetande kan logiskt nog inte omfatta dem som inte arbetar. Därför har pensionärernas skatt varit oförändrad medan löntagarna har fått sänkt skatt. Pensionärsorganisationernas tal om ”straffskatt” är således felaktig, men olika mätningar visar starkt stöd för att lika beskattning av pensionärer och löntagare. Socialdemokraterna är inte sena att hänga på kritiken.

Här har regeringen flera goda argument på sin sida. Löntagare har också extra utgifter för sitt arbete, som fackavgift, a-kassa och resor till och från arbetet. Pensionärer som fortsätter att arbeta har fått rejält sänkt skatt. Om de här åtgärderna bidrar till att fler arbetande blir det mer pengar till vård och omsorg. Pensionsåldern kanske inte behöver höjas, i varje fall inte lika mycket.

Men ibland hjälper det inte att de flesta ekonomer är överens om att en skatt gör nytta. Den tidigare fastighetsskatten hade många fördelar, men blev aldrig folkligt accepterad. Skall den borgerliga regeringen lyckas vinna debatten om jobbskatteavdraget bör därför skillnaden mellan pensionärer och löntagare inte fortsätta att öka. Det talar för att undvika nya steg på jobbskatteavdraget.

I går backade regeringen om sjukförsäkringen. Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson kallade till presskonferens och meddelade att ett ytterligare undantag skall förtydligas. Svårt sjuka skall inte efter ett halvår tvingas söka jobb på hela arbetsmarknaden. Förändringen sker genom ett utskottsinitiativ i riksdagen, då de nya reglerna slutgiltigt skall röstas igenom inom kort.

Det var en nödvändig reträtt. Det kan krävas fler. För det gäller att styra rätt mellan att lotsa sjuka tillbaka till arbetsmarknaden och att kasta ut dem i hopplös arbetslöshet. Det blir inte lättare av att arbetslösheten beräknas fortsätta att öka ett tag till. Därför gäller det att både vara tydlig med att svårt sjuka inte skall tvingas söka nya arbeten och att hjälpa till så att de som måste söka också får jobb.