Fysiskt våld, trakasserier och hot förekommer varje dag på landets skolor. Det visar en rapport som Skolinspektionen presenterade i tisdags.

Totalt granskade Skolinspektionen 50 skolor i årskurs 5 och/eller 9, både friskolor och kommunala, från norr till söder. Fler än åtta av tio har ingen godkänd likabehandlingsplan, var tionde har ingen beredskap för hur de ska göra när det är vuxna som kränker barn. Tre av tio följer inte ens den nya lagen mot diskriminering.

Rapporten till trots måste man komma ihåg att det finns undantag. 50 skolor är för övrigt en mycket liten del av alla skolor som finns. Det tråkiga är att undantagen är just undantag och att de goda exemplen som når ut till allmänheten är så få.

Finge man önska skulle det vara tvärtom. Förhoppningsvis är undantagen fler än vi tror men tyvärr så ger nog rapporten en ganska bra bild av vad många barn och ungdomar i skolåldern redan vet – att mobbning förekommer varje dag på väldigt många skolor.

Mobbningen som anmäls eller kommer till föräldrars eller skolpersonalens kännedom är dessutom bara toppen på ett isberg. Många utsatta barn lider i tysthet.

All mobbning sker inte ens på skolan eller under skoltid. Mobbningen har nästlat sig in på internet och in i mobiltelefoner. Lärare och skolpersonal som har svårt att upptäcka eller blundar för den mobbning som förekommer på skolorna har givetvis ännu svårare att upptäcka den som inte syns eller hörs.

Fribergaskolan i Danderyd är den enda skola i Skolinspektionen som får godkänt. Representanter för såväl elev- som lärar-kårer från hela landet borde stå i kö för att få komma dit – och till andra skolor där antimobbningsarbetet fungerar – och lära sig hur man gör där.

Fast sedan får det ju inte stanna där. De lärdomar man kan få där måste givetvis också omsättas i praktiken på den egna skolan. Annars är man tillbaka på ruta ett. Det finns ingen antimobbningsplan fungerar om man inte använder sig av den.

”Något måste göras.” Det är en sliten fras men definitivt tillämpbar i sammanhanget. Fribergaskolan visar ju att det faktiskt går att göra någonting. De har en plan, de använder den. Faddersystem, kamratstödjare, antimobbningsråd, rastvakter – det är bara att sätta igång.

Att förebygga och motverka mobbning är ingen lätt uppgift men desto större anledning att ta den på allvar.

Vi har skolplikt i Sverige. Därför är det skolans skyldighet att se till att alla barn kan gå dit och få den utbildning de har rätt till utan att de ska behöva vara rädda för att bli utsatta för kränkande tillmälen, fysiskt våld och hot.