Konstnären Marie Hektor, maken Per Ola Ericsson och kattorna Freja och Idun flyttade till den gamla rättarbostaden/mejeriet vid Tidö slott i juni förra året.

– Min man såg huset på internet och vi tyckte det skulle passa perfekt, berättar Marie.

De föll för huset eftersom det tillåter Marie att kombinera bostaden med ateljé och galleri. Gaveln som vetter mot Tidö slott kröns av en pampig stendekoration, som knyter an till slottets 1600-talsarkitektur. Här finns entrén, som leder till Maries arbetslokaler.

På husets långsida ligger den privata entrén, inramad av praktfulla kolonner.

– De byggdes när huset användes som mejeri.

Marie berättar att huset byggdes samtidigt som slottet, men att det med åren haft skiftande användningsområden. Att det kallas Himmelriket ska ses i relation till ett närliggande hus på godset, ett hus där det enklare tjänstefolket bodde. Det huset lär ha kallats Jämmerdalen, beläget i sluttningen ner mot sjön.

Trots fasadens slående detaljer och rummens imponerande takhöjd känns huset stuglikt, intimt och personligt.

I den stora hallen finns en vitputsad öppen spis och i rummet intill en imponerande benvit fungerande kakelugn.

De flesta möblerna har Marie och Per Ola ärvt.

Vad föredrar du, gammalt eller nytt?

– Både och, visst vill jag köpa en ny soffa, men det kostar pengar och det har varit några svåra år för konstnärer i Västerås.

Marie har komponerad en ny helhet av hemmets beståndsdelar. Det kan vara en färg eller en form som binder samman det hon kallar ”grupper”.

– Jag tänker nog lite som ett stilleben eller en grupp när jag inreder. Eftersom jag inte har råd att köpa allt som jag vill, får jag ta det jag har och göra det jag kan av det.

När man går runt i hemmet syns ”grupperna” så pass, att man med lätthet kan föreställa sig en ram kring dem. En byrå, spegel, lampa och vas utgör ett blickfång. En målad textil, tuschtavlor, en gjuten häst, ett par fåtöljer utgör ett annat.

Hemmet rymmer också många konstföremål skapade av vänner och bekanta, av Maries föräldrar – och av husets fru själv förstås.

När flyttlasset förra året gick från huset som paret hyrde på Trådarön (mellan Hässlö och Gäddeholm) räknade Marie efter hur många hem hon haft genom åren. Hon räknade och räknade och när hon kom fram till Himmelriket, var siffran 19.

– Jag flyttade hemifrån vid 19 års ålder. det har varit studier, arbeten och konstnärsuppdrag. Att jag inte heller har varit rädd för att hoppa på grejer har också bidragit. Men nu orkar jag nog inte fler flyttar.

Övervåningen är oinredd, men Marie drömmer om möjligheten att kunna ställa ut konst och ha kurser där.