5 m/s
Härlig start på revysommaren
Buskishumor, solsken och skönsång. I går kväll hade sommarrevyn Precis lagom premiär på Vallby friluftsmuseum.
Relaterat
Artikelbilder
<b>Nedriga förvecklingar.</b> Flicka kär i pojke, pojke kär i flickans pappa. Förvirrat värre. Andreas Zetterberg, Helén Starborg och Jan-Erik Hagström i rollen som pappa.
Vallby Friluftsmuseum med sin utomhusscen, under tak, är precis lagom för en sommarrevy en kväll som denna. Rekvisitan på scen med björk ar och plank och tegelväggar räcker gott till, men vill man spexa till det lite finns möjligheten att springa ut i naturen.
Som vanligt är både publiken och skådespelarna inte rikigt varma i kläderna den första kvarten. Replikerna flyter visserligen smärtfritt och publiken skrattar lite nervöst då och då (var det meningen att man skulle skratta där, jag tyckte att det var roligt, eller?) men glöden saknas.
Men en halvtimme in är glöden precis lagom för att grilla flintastek på. Skådespelarna imponerar. Det märks att flera av dem arbetat länge som professionella skådespelare på Teater Västmanland eller har lång erfarenhet inom showbiz. Minspel, kroppsspråk, röstbehärskning och uttryck är helt fantastiskt. Särskilt Lars G Holmström och Jan-Erik Hagström är i toppform. Helén Starborg har en röst som skulle passa på vilken jazzscen som helst och Andreas Zetterberg får mer än gärna kompa på piano.
Revyformen är alltid speciell. Publiken väntar på den oväntade poängen. Manus författarna tar upp aktuella ämnen som rasism, fördomar, kloning, plastikkirurgi, färdtjänsten och - fortfarande - Belgian Blue. Förinspelad musik blandas upp med liveband som utgörs av skåde spelarna själva, en uppgift som de klarar med bravur.
Som en av de yngre i den drygt 200 man stora publiken och som en pinsam produkt av min generation - den ironiska generationen - måste jag nog tyvärr påstå att vi har ett generationsproblem här. Jag och mina bänkkamrater skrattar inte alls samtidigt. Själv tycker jag att Sören Ivemyr i sketchen Ekologisk musik är roligast när han spelar musik på myrsloksbajs, vilket är lite speciellt eftersom det inte låter någonting alls. Mina vänner i publiken, medelålders och uppåt, verkar mest gilla buskishumorn med de sexuella anspelningarna och när det trasslar ihop sig ordentligt i sketchen Nedriga förvecklingar. "Jag gillar en kille som gillar en kille som gillar en tjej som gillar en kille"- ni förstår problematiken.
Men det är väl det som är tanken med en revy. Ett potpurri med det bästa av de bästa och alla hittar sin favorit.
Precis lagom spelas vid nio tillfällen med sista föreställning lördagen den 21 juni.
Som vanligt är både publiken och skådespelarna inte rikigt varma i kläderna den första kvarten. Replikerna flyter visserligen smärtfritt och publiken skrattar lite nervöst då och då (var det meningen att man skulle skratta där, jag tyckte att det var roligt, eller?) men glöden saknas.
Men en halvtimme in är glöden precis lagom för att grilla flintastek på. Skådespelarna imponerar. Det märks att flera av dem arbetat länge som professionella skådespelare på Teater Västmanland eller har lång erfarenhet inom showbiz. Minspel, kroppsspråk, röstbehärskning och uttryck är helt fantastiskt. Särskilt Lars G Holmström och Jan-Erik Hagström är i toppform. Helén Starborg har en röst som skulle passa på vilken jazzscen som helst och Andreas Zetterberg får mer än gärna kompa på piano.
Revyformen är alltid speciell. Publiken väntar på den oväntade poängen. Manus författarna tar upp aktuella ämnen som rasism, fördomar, kloning, plastikkirurgi, färdtjänsten och - fortfarande - Belgian Blue. Förinspelad musik blandas upp med liveband som utgörs av skåde spelarna själva, en uppgift som de klarar med bravur.
Som en av de yngre i den drygt 200 man stora publiken och som en pinsam produkt av min generation - den ironiska generationen - måste jag nog tyvärr påstå att vi har ett generationsproblem här. Jag och mina bänkkamrater skrattar inte alls samtidigt. Själv tycker jag att Sören Ivemyr i sketchen Ekologisk musik är roligast när han spelar musik på myrsloksbajs, vilket är lite speciellt eftersom det inte låter någonting alls. Mina vänner i publiken, medelålders och uppåt, verkar mest gilla buskishumorn med de sexuella anspelningarna och när det trasslar ihop sig ordentligt i sketchen Nedriga förvecklingar. "Jag gillar en kille som gillar en kille som gillar en tjej som gillar en kille"- ni förstår problematiken.
Men det är väl det som är tanken med en revy. Ett potpurri med det bästa av de bästa och alla hittar sin favorit.
Precis lagom spelas vid nio tillfällen med sista föreställning lördagen den 21 juni.
