När Henrik Haukeland tillfrågades om han ville medverka i en samnlingsutställning med unga Västeråskonstnärer på Culturen hade han aldrig tidigare deltagit i det officiella konstlivet. Han är självlärd, har inte gått någon konstskola och har inte visat sina målningar offentligt tidigare.
- Jag skulle heller aldrig kunna tänka mig att utsätta mig för en utbildning, säger han. Jag har hållit på med det här i fem år nu.
Henrik Haukeland har sin morfar att tacka att han började måla på duk. Morfadern var konstnär och när han dog lämnade han efter sig färger och annat material som Henrik fick överta.
- Jag började experimentera och har inte kunnat sluta.
Men konstintresset fanns där sedan tidigare. I 15-årsåldern var Henrik intresserad av graffiti, både på grund av spänningen i det förbjudna och själva uttryckssättet. Han tror att graffitin har satt sina spår i hans målningar i dag, till exempel hans sätt att skriva ord och fraser på dukarna.

Henrik Haukeland är 23 år gammal, uppvuxen och bosatt i Västerås. Han är något av en konstnärlig mångsysslare: han fotograferar, gör film, skriver dikter och arbetar för närvarande på en roman. De amerikanska beatförfattarna - Jack Kerouac, Allen Ginsberg, William S Burroughs - är några av hans främsta förebilder.
- Jag känner igen mig i deras skrivande, säger han. Där finns en liknande strävan efter frihet.
I beatlitteraturens ordflöde finns också ett samröre med en jazzmusik han lyssnar på och som har minst lika stor betydelse för hans måleri som någon annan bildkonst. Han måla gärna till musik, inte minst till skivor från Miles Davis elektriska period, och använder själv improvisationen som konstnärlig metod.
- Jag vet själv inte vad jag ska göra innan jag har börjat göra det. Det finns en spänning i att aldrig veta vart man hamnar.

De målningar av Henrik Haukeland som visas på Culturen har till största delen tillkommit under en kreativ period i våras. Han fick 3 000 i bidrag av Ung kultur inför utställningen för att kunna köpa material, något som låtit honom arbeta friare och mer intensivt än tidigare.
Hans målningar är moderna och blandar hämningslöst stilar och tekniker. Han målar mycket i akryl men använder också collageteknik. En målning har han gjort på en badrumsdörr, i andra har han klistrat in fotografier från ett gammalt album han köpt i en antikhandel. Ett favoritmaterial är stearin som han smälter och formar till utbuktande mönster på dukarna.
Tillsammans med vännen Andreas Mayer har han gjort en serie vykort med motiv både från hans målningar och hans fotografier. De hoppas att det kan bli början på en "vykortsrörelse" som kan involvera fler Västeråskonstnärer.
Som fotograf har han en förkärlek för industrimiljöer, inte minst de som finns i Västerås hamnområden.
- Det är ett försök att försköna något som ses som fult, säger han.

Henrik Haukeland och Andreas Mayer arbetar också med konstfilm. Under Kulturnatten den 22 september kommer en av deras filmer att visas nonstop i en av Culturens boxar.
I övrigt är Henrik Haukeland föga imponerad av kulturlivet i Västerås. Det är "torrt", tycker han, och det saknas möjligheter för att unga konstnärer att ställa ut. Därför är han glad över möjligheten att få visa sin konst på Culturen.
- Målningarna är ju till för att ses, säger han. De ska inte ligga och samla damm.
- Min ambition är att någon gång kunna försörja mig på min kreativitet.