Smakrikt om de små blå
Det har tagit Anette Rattfelt och Simen Lunøe Pihl fem år att färdigställa boken Blåbär - Minnen, mat och smak. Och resultatet lockar både mun och öga.
Ett liv i blåbärsrisets skugga, det kan Västerås-författarna Anette Rattfelt och Simen Lunøe Pihl vittna om.
Deras färska, kartonnerade blåbärsbibel är en smakrik kompott som blandar naturromantisk nostalgi med svunna barndomar, hundratalet recept på tillredning av de små blå, med folktro och bärplockningens historik.
Korta lättsmälta kapitel löper parallellt med ett rikt bildmaterial, framtaget i sam-arbete med Fagerstafotografen Peter Nyblom. Insmickrande för ögat och varje sida har man klätt i åtminstone någon skogsblå ton.
Med ena foten i nutiden och den andra i den djupa folkmyllan bygger man en bro in i urbana stressade sinnen - Låt blåbär ta tid! Annat kan vänta, skriver man. Med den uppmaningen blir läsaren medskapare och skördar bland barndomens minnen av stöveltramp genom ristäckta granskogar och termosrykande fikaraster på kalhyggen - en tidlös plats där både munnar, händer och himlar var blå.
Michael Eriksson
Deras färska, kartonnerade blåbärsbibel är en smakrik kompott som blandar naturromantisk nostalgi med svunna barndomar, hundratalet recept på tillredning av de små blå, med folktro och bärplockningens historik.
Korta lättsmälta kapitel löper parallellt med ett rikt bildmaterial, framtaget i sam-arbete med Fagerstafotografen Peter Nyblom. Insmickrande för ögat och varje sida har man klätt i åtminstone någon skogsblå ton.
Med ena foten i nutiden och den andra i den djupa folkmyllan bygger man en bro in i urbana stressade sinnen - Låt blåbär ta tid! Annat kan vänta, skriver man. Med den uppmaningen blir läsaren medskapare och skördar bland barndomens minnen av stöveltramp genom ristäckta granskogar och termosrykande fikaraster på kalhyggen - en tidlös plats där både munnar, händer och himlar var blå.
Michael Eriksson


5 m/s


















