2 m/s
Raoul Wallenberg Institute of Human Rights and Humanitarian Rights skriver i inledningen av en biografi av Raoul Gustav Wallenberg.
Hans namn sätts omedelbart i samband med ett enaståendes enskilt mod, mänsklighet och beslutsamhet. Vad som hände med Raoul Wallenberg är outsägligt, liksom fakta om hans öde fortfarande är insvept i osäkerhet.
Det är dock oomstritt att Raoul Wallenberg gjorde en av förra seklets mest beundrandsvärda bragder. Vilket resultaten visar efter att ha räddat livet på tiotusentals ungerska judar under slutskedet av andra världskriget
AP Associated Press, A. Max o R. Herschaft uppger också i en kort biograf i det mycket stora och skiftandes material som idag i det offentliga finns tillgängligt om Raoul Wallenberg.
Han var en liten tjänsteman med ett uninposing utseende och milt sätt. Han rekryterades och finansierades av USA, för att skickas till ungern för att rädda judar, Han mobbade, bluffade och mutade kraftfulla nazister för att förhindra utvisningen av 20 000 ungerska judar till koncentrationsläger, Han avvärjde en massaker på 70 000 människor i Budapests getton genom att hota den nazistiska befälhavaren att han skulle hängas som krigsförbrytare om så skedde.
Tillsammans med sin ungerske förare Vilmos Langfelder försvan han under en rysk säkerhetseskort för alltid den 17 januari 1945, dagarna efter det att Sovjet flyttade in i Budapest.
Han var ett sällsynt flimmer av mänskligheten. I den av fan skapad av människan, som skapade förintelsen. Världen har firat honom, gator har uppkallats efter honom och hans ansikte ses på frimärken. Och forskare har kämpat med två bestående mysterier.
Varför Wallenberg arresterades, dog han verkligen i sovjetiskt förvar 1947 ?
Det är alltså få svenskar som gått till historien som Raoul Wallenberg. Och skulle Raoul född 4 aug 1912 ha levt idag skulle han ha varit en mycket gammal man.
En man som tack för han i sin gärning gav sitt liv, förutom få gator och torg uppkallade efter sig, få sitt ansikte graverat på frimärken, få monument och statyer resta över sig, för att så också i det kalla krigets anda bli amerikansk hedersmedborgare.
Det är också få människor förunnat att av amerikanska kongressen bli utsedd till amerikansk hedersmedborgare. När Raoul 1981 postumt fick den stora äran var det som ende svensk och som den andre man efter Winston Churchill. Det är inte bara en ära det, utan även en stor heder för Sverige. Och att som svensk i demokratins högborg få vara amerikansk hedersmedborgare.
Ett levnadsöde som på sidan av Folke Bernadotte, Dag Hammarskjöld och Olof Palmes och Anna Lindhs levnadsöden och deras våldsamma slut. Visar att jobbet för mänskligheten, jobbet för demokrati och frihet, jobbet för bröd och för på landsbygden brunnar med friskt vatten, jobbet för framtiden, barnen och deras utbildning, Det jobbet är världens farligaste jobb.
Det finns ett enormt material att finna om Raoul Wallenberg. Men mycket är spekulationer och är intetsägandes och rör sej i det difusa. Liksom det finns ett klart konstaterande finna att Raouls öde blev ett politiskt öde i ett politiskt spel.
Men nu ska vi inte förglömma att det i Europa rådde kaos vid krigsslutet. Och att det mediala då sett mot idag var uråldrigt. Så förutom djungelns lag som då rådde bland ruinerna i Europa. Så var ofta enda möjligheten för nyhetsankarna för att nå dom höga taken hemma på redaktionen att använda djungeltrumman.
Och eftersom verkligheten har varit inlåst och förseglad under sekler. Så går meningarna därför isär om motiven varför Raoul greps och fördes bort av röda armén för att försvinna för alltid.
Och enligt dom handlingar som finns tillhanda så finns det många olika förklaringar. Det spekuleras om en nervig Wallenberg och en lika nervig privat chaufför. Om en flykt bil full med guld och juveler, En resväska full med pengar, Insydda handlingar i Raouls kavajslag.
Och en och en annan skröna att Raoul Wallenberg skiljde sej mot mängden genom en anmärkningsvärd matlåda som istället för Brattwürst hade fräckheten innehålla lyxiga prinskorvar.
Det ena märkliga vittnet än märkligare än det andra har under åren klivit fram i rampljuset för att berätta sina sagor.
Spekulation är nu inte enbart spekulation utan är även i vissa fall ett spel och i spel kan också falskspel ingå. Istället för fakta skapas myter och legender så här.
Raoul är en legend men det är ingen myt eller spekulation att Raoul Gustav Wallenberg genom falskspel i ett svenskt arrangerat misstag blev gripen. Så man ska i det spelet inte bortse från hämnden och pilkorsarna.
Och enär Raoul var en känd diplomat så för att tysta det misstaget, Med största sannolikhet på direkt order från Stalin så blev han avrättad (arkubuserad).
Nu var det få som överlevde det Sovjetiska GULAG systemet. Och enligt den ryska rapporten dog Raoul Wallenberg 1947 genom en hjärtattack. Men det troliga är att han redan på ett tidigt stadium avrättades.
2./HÅLL DOM FÖR FAN PÅ GOTT HUMÖR.
Varför är inte ett genius malignus utan en relevant fråga att ställa. Varför skulle Sovjet hålla Wallenberg levande under så många år som det spekulerats i. Varför skulle Sovjet hålla verkligheten inlåst om det inte var för att hålla sanningen om sitt misstag förseglat.
Enligt det amerikanska sakmaterialet jag gått igenom där amerikanska Wallenberg forskaren Susan Mesinai uppgifter ingår. Så hade Raoul rekryterats av War Refugee styrelseledamot Olsen Ivers, som också var chef för CIA s föregångare Office of Strategic Services (OSS) i Stockholm.
Raoul hade också enligt vad väldokumentationen uppger kontakt med personer knutna till den brittiska underrättelstjänsten. Men det uppges också att han behövde för det inte vara spion. Som det också spekuleras i är en av grunderna till att han greps och avrättades.
Så det ska heller inte förglömmas att dom neutrala affärsman som reste i europa under den här tiden. Så ingick det i affärsspelet att dom hade kontakter med olika slag av underrättelsetjänster. Och enär Raoul Wallenberg i sina människo affärer för att rädda liv ägnade sej åt kohandel var han i det fallet inget undantag.
Andra världskriget det var då kossan Günter råmade och lät ropet skalla inför samlingsregering och dom socialdemokratiska leden, HÅLL DOM FÖR FAN PÅ GOTT HUMÖR.
Sveriges kohandel med död och förintelse under krigsåren som än idag är en känslig grej som ömmar när det nämns. Det var så Sverige förutom att förlora sitt anseende skapade sin förmögenhet och sitt Folkhem. Ett Folkhem som istället för vara byggt med blod, svett och tårar, är byggt genom kohandel, blod och död.
Vår egen svenska säkerhetspolis som under dom här åren i folkmun efter tyska förebilden Gestapo kallades Hestapo. Avlyssnade över 11 miljoner telefonsamtal, 40 miljoner brev granskades. Enda undantaget vad som uppges från den granskningen var brev skrivna på japanska. Eftersom dom var för dumma och tolkar enligt fakta uppgifterna saknades.
En personkontroll vilket får dagen FRA att framstå som småpotaits
Den store sociale reformatorn Gustav Möller som under krigsåren var högste politiske boss för säkerhetspolisen. Blundade för bokbålen och lät Flamman brinna.
Han var inte som bortförklaringarna efter kriget påstår ointresserad och illa underrättad om säkerhetspolisens agerande. Istället var han vid flera tillfällen den personliga kontakten och den pådrivande strömkällan.
Så Tage Erlander som under den här tiden var Gustavs statssekreterare och därmed hade ständiga kontakter med Säkerhetspolisen. Och därmed var Tage den politiker som var mest insatt i Säpos arbetsmedtoder. Hestapo som under krigsåren var en kossa som därmed hade täta och nära samarbete med tjuren Gestapo.
Vad gjorde då Sveriges socialdemokratiska regering under Wallenbergs tid. Jo, den amerikanske historikern Steven Koblik som forskat och studerat det officiella Sveriges hållning till judarna under den här tiden uppger.
Sverige höll tyst, totalt tyst. Inte en enda gång under kriget informerade regeringen det svenska folket om vad som försiggick.
Det finns överväldigande bevis för att regeringen och speciellt UD aktivt sökte förhala, mörklägga eller vägra bekräfta nyheten om utrotningskampanjen.
Främsta syftet med en sådan politik var att undvika störningar i relationerna till Tyskland.
Sverige förde alltså en gaggamämä politik. Kobliks dom över Sveriges inställning är med rätta hård. Regeringens politik hindrade inte bara svenska allmänheten från att helt inse judarnas belägenhet, utan den bidrog också till den allmänna internationella förtegenhet vars verkningar förmodligen var avgörande för den slutliga lösningens framgång.
Nu är också ett fakta att det fanns ledande personer på UD likväl som i regering och kretsarna där. Som ansåg att Raouls privata engagemang. Som det sågs som vidlyftiga handlande och skyddspass produktioner snarare skadade svenska intressen än motsatsen. Dom ville bli av med Wallenberg.
Och i dom papper och handlingar som finns dokumenterat idag. Efter den vända kappan. Som det uppges att efter krigets vindar i rädsla för efterräkningar var han rädd för att återvända hem. På grund av att av honom utfärdade skyddspass utlämnats till nazister och utnyttjats av dom.
Per Albin gick bort i oktober 1946. Men det ska också påpekas att Tage Erlander och Gustav Möller med största sannolikhet på ett tidigt stadium fick vetskap om Raoul Wallenbergs verkliga öde. Men föredrog tystnaden istället för att offentligt störa relationerna till Sovjet.
Raoul Wallenberg var karriär diplomat och bakom det personliga engagemanget fanns det säkert också ett privat intresse.
Han var idealist, han var modig och som många andra modiga män och kvinnor fick han ett våldsamt slut, Det är också oomstritt att Raoul Wallenberg gjorde en av förra seklets mest beundrandsvärda bragder. Många judar hade Raoul Gustav Wallenberg att tacka för att dom överlevde.
2./HÅLL DOM FÖR FAN PÅ GOTT HUMÖR.
Varför är inte ett genius malignus utan en relevant fråga att ställa. Varför skulle Sovjet hålla Wallenberg levande under så många år som det spekulerats i. Varför skulle Sovjet hålla verkligheten inlåst om det inte var för att hålla sanningen om sitt misstag förseglat.
Enligt det amerikanska sakmaterialet jag gått igenom där amerikanska Wallenberg forskaren Susan Mesinai uppgifter ingår. Så hade Raoul rekryterats av War Refugee styrelseledamot Olsen Ivers, som också var chef för CIA s föregångare Office of Strategic Services (OSS) i Stockholm.
Raoul hade också enligt vad väldokumentationen uppger kontakt med personer knutna till den brittiska underrättelstjänsten. Men det uppges också att han behövde för det inte vara spion. Som det också spekuleras i är en av grunderna till att han greps och avrättades.
Så det ska heller inte förglömmas att dom neutrala affärsman som reste i europa under den här tiden. Så ingick det i affärsspelet att dom hade kontakter med olika slag av underrättelsetjänster. Och enär Raoul Wallenberg i sina människo affärer för att rädda liv ägnade sej åt kohandel var han i det fallet inget undantag.
Andra världskriget det var då kossan Günter råmade och lät ropet skalla inför samlingsregering och dom socialdemokratiska leden, HÅLL DOM FÖR FAN PÅ GOTT HUMÖR.
Sveriges kohandel med död och förintelse under krigsåren som än idag är en känslig grej som ömmar när det nämns. Det var så Sverige förutom att förlora sitt anseende skapade sin förmögenhet och sitt Folkhem. Ett Folkhem som istället för vara byggt med blod, svett och tårar, är byggt genom kohandel, blod och död.
Vår egen svenska säkerhetspolis som under dom här åren i folkmun efter tyska förebilden Gestapo kallades Hestapo. Avlyssnade över 11 miljoner telefonsamtal, 40 miljoner brev granskades. Enda undantaget vad som uppges från den granskningen var brev skrivna på japanska. Eftersom dom var för dumma och tolkar enligt fakta uppgifterna saknades.
En personkontroll vilket får dagen FRA att framstå som småpotaits
Den store sociale reformatorn Gustav Möller som under krigsåren var högste politiske boss för säkerhetspolisen. Blundade för bokbålen och lät Flamman brinna.
Han var inte som bortförklaringarna efter kriget påstår ointresserad och illa underrättad om säkerhetspolisens agerande. Istället var han vid flera tillfällen den personliga kontakten och den pådrivande strömkällan.
Så Tage Erlander som under den här tiden var Gustavs statssekreterare och därmed hade ständiga kontakter med Säkerhetspolisen. Och därmed var Tage den politiker som var mest insatt i Säpos arbetsmedtoder. Hestapo som under krigsåren var en kossa som därmed hade täta och nära samarbete med tjuren Gestapo.
Vad gjorde då Sveriges socialdemokratiska regering under Wallenbergs tid. Jo, den amerikanske historikern Steven Koblik som forskat och studerat det officiella Sveriges hållning till judarna under den här tiden uppger.
Sverige höll tyst, totalt tyst. Inte en enda gång under kriget informerade regeringen det svenska folket om vad som försiggick.
Det finns överväldigande bevis för att regeringen och speciellt UD aktivt sökte förhala, mörklägga eller vägra bekräfta nyheten om utrotningskampanjen.
Främsta syftet med en sådan politik var att undvika störningar i relationerna till Tyskland.
Sverige förde alltså en gaggamämä politik. Kobliks dom över Sveriges inställning är med rätta hård. Regeringens politik hindrade inte bara svenska allmänheten från att helt inse judarnas belägenhet, utan den bidrog också till den allmänna internationella förtegenhet vars verkningar förmodligen var avgörande för den slutliga lösningens framgång.
Nu är också ett fakta att det fanns ledande personer på UD likväl som i regering och kretsarna där. Som ansåg att Raouls privata engagemang. Som det sågs som vidlyftiga handlande och skyddspass produktioner snarare skadade svenska intressen än motsatsen. Dom ville bli av med Wallenberg.
Och i dom papper och handlingar som finns dokumenterat idag. Efter den vända kappan. Som det uppges att efter krigets vindar i rädsla för efterräkningar var han rädd för att återvända hem. På grund av att av honom utfärdade skyddspass utlämnats till nazister och utnyttjats av dom.
Per Albin gick bort i oktober 1946. Men det ska också påpekas att Tage Erlander och Gustav Möller med största sannolikhet på ett tidigt stadium fick vetskap om Raoul Wallenbergs verkliga öde. Men föredrog tystnaden istället för att offentligt störa relationerna till Sovjet.
Raoul Wallenberg var karriär diplomat och bakom det personliga engagemanget fanns det säkert också ett privat intresse.
Han var idealist, han var modig och som många andra modiga män och kvinnor fick han ett våldsamt slut, Det är också oomstritt att Raoul Wallenberg gjorde en av förra seklets mest beundrandsvärda bragder. Många judar hade Raoul Gustav Wallenberg att tacka för att dom överlevde.