Det var på midsommardagens morgon som en joggare upptäckte stora djurspår längs med löpslingan, något hundratal meter från Önstagrillen. Storleken och avståndet mellan avtrycken övertygade honom om att det handlade om en björn som förirrat sig in i människoland. 

Men när Pierre Ahlgren, ansvarig för rovdjursinventeringen vid länsstyrelsen, i går undersökte området var han skeptisk.
– Det är många som rastar sina hundar här och de brukar reagera på björn, om än på lite olika sätt, säger han. 

Orörda myrstackar talar starkt emot att en björn varit på besök, då nallarna sällan missar ett tillfälle att smaska i sig myror. Dessutom brukar björnar lämna tydliga spår efter sig i terrängen i form av sönderklöst bark, då de vill komma åt kådan. 

En läsare har hört av sig och pekat ut Teddy – en välvuxen New Foundlandshund som rastades i området natten till midsommardagen – som huvudmisstänkt. Det tycker Pierre Ahlgren låter som en rimlig förklaring. 

Men kan en hund verkligen göra så stora avtryck?
- Om det är lite halt kan avtrycken bli väldigt stora. 

Dessutom kan det röra sig om så kallade ”dubbeltramp”. Många djur sätter gärna bakbenen i frambenens fotspår, och förstorar dem på så sätt.