Det konstaterar Västmanlands tingsrätt. Rätten har beslutat att 16-åringen ska genomgå rättspsykiatrisk undersökning, det som tidigare kallades stor sinnesundersökning.

Rättens ordförande, rådman Hans-Åke Nygren, läste upp rättens beslut efter en kortare enskild överläggning.

Såväl åklagare, försvarsadvokat och målsägandebiträde var överens om att en rättspsykiatrisk undersökning behövs för att utröna vilken påföljd 16-åringen ska få för sitt brott. Detta sedan en mindre sinnesundersökning, så kallad paragraf sju-undersökning som gjorts av 16-åringen före rättegången funnit att 16-åringen kan ha en allvarlig psykisk störning och att han hade samma störning även då brottet begicks.

Rättens ordförande var noga med att - då beslutet meddelades offentligt efter tre dagars stängda dörrar - framhålla att rättens beslut inte inneburit att man tagit ställning till hur gärningen ska rubriceras:
- Rätten har bara tagit ställning till gärningen som sådan, inte rubriceringen.

Västmanlands tingsrätt har alltså funnit att övertygande bevisning finns för att 16-åringen bragt den jämnåriga flickan om livet, och att han dessutom är skyldig till övergrepp i rättssak i ett separat mål då en ung pojke blev rånad eller bestulen på sin mobiltelefon.

Däremot har rätten ännu inte sagt om gärningen ska rubriceras som mord, dråp eller som grov misshandel och vållande till annans död.

Det avgörs då resultatet av den rättspsykiatriska undersökningen kommer.
- Resultatet ska ha inkommit till rätten inom fyra veckor från det att begäran om en sådan undersökning inkommit, säger Hans-Åke Nygren.

- Det kan hända att man begär anstånd, framhåller chefsåklagare Göran Kastlund.

När resultatet inkommit samlas rätten igen och huvudförhandlingen återupptas. Då ska rätten avkunna dom, det vill säga tala om exakt vad de anser att 16-åringen gjort sig skyldig till, och vilket straff 16-åringen bör få.

I och med att rätten befunnit 16-åringen skyldig kan alltså påföljden bli två saker; antingen sluten ungdomsvård som för en ungdom under 18 år innebär maximalt fyra år inlåst. Eller sluten rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning som innebär att den dömde vårdas inom psykiatrin på en låst avdelning, exempelvis på Salberga, så länge som behövs.

I och med den särskilda utskrivningsprövningen är det inte läkarna på vårdinrättningen som kan avgöra om den dömde är frisk nog att skrivas ut; det avgörs av förvaltningsrätten, tidigare länsrätten, som också är en domstol.

Formellt sett finns ingen begränsning för hur länge någon kan vårdas inom sluten psykiatrisk vård; fallet ska tas upp till prövning varje halvår, men det förekommer att människor som inte kan botas från sina psykiska sjukdomar sitter inlåsta många år.