På papperet ser det ut att gå åt rätt håll. Andelen elever som i våras gick ut nian med underkänt i något av kärnämnena – och därför saknar gymnasiebehörighet – var 0,9 procent lägre än 2009. Det motsvarar cirka 15 elever.

Men förbättringen är en illusion.

– Lärarna sätter betyg som är högre än provresultaten. I anmärkningsvärt hög utsträckning gäller detta matematik och svenska, säger psykologen Håkan Edlund, som på uppdrag av Västerås stad har analyserat betygen.

I fjol fick 18 procent av niorna ett högre betyg i matematik än vad resultatet på de nationella proven motiverade.

I år ökade andelen till 28 procent. I de flesta fallen handlar det om att de fått G i stället för IG. Att elever får ett lägre betyg än vad de presterat på proven är extremt ovanligt.

– Detta betyder att ungefär 230 elever i Västerås fick minst godkänt i matte trots att de inte fick godkänt i ämnesprovet, säger Håkan Edlund.

Fenomenet kallas för ”snälle-G:n” och har debatterats flitigt. Om de inte fanns skulle antalet elever i Västerås som går ut nian utan gymnasiebehörighet fördubblas.

Om man tar med ökningen av antalet ”snälle-G:n”i beräkningen – har niornas prestationer förbättrats eller försämrats sedan 2009?

– De alternativa mätningar man har på elevernas kunskapsnivå visar att det är sämre resultat i svenska och matematik i år, säger Håkan Edlund.

I det tredje kärnämnet - engelska – motsvarar betygen dock provresultaten.

Mikael Damsgaard (M) är politiskt ansvarig för grundskolan i Västerås. Han ser inte de svaga prestationerna som ett underbetyg för Västeråsalliansens skolpolitik, men är bekymrad över den dåliga överensstämmelsen med betygen.

– Det besked vi fått från ett antal skolor är att efter de nationella proven har man satt in stora insatser från våra mattementorer, säger han.

Så har skolorna sagt förut. Tror du på den förklaringen?

– Jag vågar inte lita helt på det. Och det är ju bekymmersamt om man upptäcker svaga elever först vid de nationella proven.

Men hur kommer det sig att elevernas prestationer försämrats efter fyra år med er skolpolitik?

– Många av de insatser vi gör handlar om att bygga ordentligt underifrån. De som nu lämnar grundskolan har inte fått ta del av de tidiga insatserna, säger Mikael Damsgaard.

I förra veckan släppte Skolverket den nationella statistiken för 2010. Man noterade en rekordökning av andelen icke-behöriga – från 11,2 procent 2009 till 11,9 procent.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) förklarar försämringen med att lärarna sätter färre ”snälle-G:n” än tidigare. Om Västerås är representativt för riket så håller emellertid inte den förklaringen.