Miljön är härlig. När man kliver ur hissen har man utsikt över halva Västerås och hela inre Västeråsfjärden. Restaurangen är öppen i planlösningen men man har ändå lyckats skapa en hemtrevlig atmosfär med rustika bord och stolar och vävda servetter. När man förvånats över utsikten kan man fortsätta att förvånas över menyn. Dyrt och inte så värst mycket att välja mellan.

Karlsson på taket erbjuder fyra olika förrätter – en soppa, en sallad, pilgrimsmussla och löjrom med tillbehör. ”Vintersallad” är en svårdefinierad sallad med ingredienser som granatäpple, mozzarella och valnötter. Dessutom har man av någon anledning toppat med ett kallt pocherat ägg. Samma pocherade ägg finns med som tillbehör till löjromen. Här finns också, i stället för syrlig crème fraiche, en kall smaklös röra av rot-selleri. Hitta på något kul. Rotselleri med dill- och gurkgranité är inte särskilt kul.

Varmrätterna är behållningen och Karlssons starka kort. Bäst är kanske Karlssons fisk-
soppa – en riktig höjdare. Soppan är mustig och rykande het när den kommer in och till-
behören – aioli, krutonger och riven parmesan – ligger i tre prydliga skålar vid sidan om.
Gösen – pocherad Engsögösfilé med bondbönspuré, palsternackschips, löjrom och
vintergrönsaksgryta – är god men knappast prisvärd. Ingen annan krog i stan dristar sig till att ta 415 kronor för gös.

Oxfilén, en bamsig Tournedos Rossini är vansinnigt god, men även den i dyraste laget. Gratängen till är varm, krämig och välsmakande. Hjortytterfilén serveras med selleripuré, Karlssonkorv, potatiskub med Västerbottenos och enbärssås. Fantasifullt och ganska gott. Omdömet om varmrätterna höjs tack vare att maten serveras på varma tallrikar, vilket annars är förvånansvärt ovanligt.

Desserterna är goda men inte extraordinära. Tre att välja mellan – créme brulée med sorbet, chokladmoussebakelse och nötterrin med glass smaksatt med messmör. Moussebakelsen, mousse i tre lager av tre olika nyanser, är både snygg och läckert i smaken. Bruléen är önskvärt knäckig på ytan och len inuti och nötterinnen är god även om messmörsglass verkligen inte är någon höjdare.

Krogkollen har svårt att bestämma sig för ett omdöme om servicen. Personalen är trevlig men slarvig och ouppmärksam. Vi får säga till om självklarheter som nya vinglas till nya viner, att vi vill beställa desserter och kaffe. Kombinationen dyrt och dålig service gör att betyget inte ens blir godkänt. Tvärtom känns personalen provocerande ignorant. Trots fin utsikt är det bestående intrycket av Karlsson att det är dyrt och irriterande.

Noterat
Är det det höga läget som motiverar de höga priserna? Även om 23 våningar upp oftast inte är så mycket att skryta med verkar det, hos Karlsson på Taket, vara skäl nog för att salta priserna rejält. Till och med apertizer, små välkomnande miniförrätter, tar man betalt för. Och allt annat kostar. Förrätterna upp till 235 kronor, varmrätterna mellan 225 och 415 och desserterna 115–140 kronor.

Inte bara våningsplanet, utan även priserna, sticker ut i jämförelse med andra Västeråskrogar.

Meny:
3 aptitretare 35 kronor
4 förrätter 145–235 kronor
6 varmrätter 225–415 kronor
3 efterrätter 115–140 kronor